Hemma igen i mitt älskade Paris. Försökte fånga in den ljuva känslan men befarar att om jag studerar den alltför närgående så kommer jag att finna en inte alltför smickrande nostalgisk och romantiserande kärna runt vilken jag stickat en duvblå, lavendeldoftande och värmande halsduk. Men varm i hjärtat är jag hursomhelst varm och jag låter känslan fånga mig istället för tvärtom.

Vårt hem är sig likt bortsett från ett nytt överkast på sängen och den förvandling vår dystra bäddfåtölj från IKEA genomgått; numera har vi istället en orientalisk högklassig divan att vila oss på mellan cafébesöken. Berlingo sussar sött vid mina fötter och eftermiddagssolen för en tynande tillvaro bakom de massiva höstmolnen. Löven har börjat falla och jag jublar, äntligen en anledning att tända ljus i varje mörk vrå och dra sig tillbaka i sängen med en kopp te och lyssna på Mamas and the Papas Dedicated to the one I love.

Ändå – så fylld av förhoppningar och upptäckarlusta. Vill ut och känna, lukta och smaka på varje outforskat gathörn snarast! Ni får gärna följa med.